Ja, ibland måste man flyga lågbudget – är det inte för priset så kan det vara för att deras täckning eller flexibilitet. Visst får man kallt räkna med trångt för benen, kaotisk kabin, minimal service och att betala för sämsta möjliga flygplansmat.

De två största lågbudgetbolagen jag haft förmånen att pröva på är RyanAir och AirAsia. RyanAir, med bas i Dublin och London Stansted, täcker som vi vet praktiskt taget hela Europa, med stundtals mycket låga priser. De är först och störst i lågbudgetbranschen och de stoltserar gärna med sin minst sagt sparsamma service.

AirAsia etablerades i RyanAirs avbild men har växt mycket snabbt över hela Asien, baserat i Kuala Lumpur. De har till och med långdistansflyg till Australien och London (AirAsia X). De har en mer, får vi säga, sexig framtoning.

Båda har trånga säten, stora nätverk och billiga priser, men vad skiljer dem åt?

RyanAir har en avskyvärd prisstrategi, där de annonserar ett lågt pris men lägger på avgift efter avgift till den grad att slutsumman kan vara dubbla biljettpriset. De har en avsiktligt usel kundservice och försöker automatisera bort all mänsklig kontakt. De är dock, nästan alltid, i tid eller före utsatt tid!

AirAsia har aningen mer stilkänsla på inredning och uniformer. Deras flygvärdinnor är mer serviceinriktade och ger bländande leenden. De har ett föredömligt webbsystem, med enkel prisstrategi utan en massa extra avgifter. Tyvärr är de nästan alltid sena!

Vad jag föredrar? Jag föredrar fortfarande vettigt benutrymme och flygmil, men om jag måste flyga budget tar jag alla gånger AirAsias kundvänliga framtoning framför RyanAirs förakt för sina kunder. Även om det innebär att jag kommer fram för sent…

Vilka är dina upplevelser av lågbudgetbolagen?